prefigurativt
26/11/24 13:32
I en artikel om Hela Malmö i Bortom Systemskiftet läste jag om prefigurativ politik. Jag hade glömt själva begreppet, men tror att det är viktigt. Begreppet innebär att man i en grupp eller rörelse praktiserar redan nu vad man vill uppnå. Man praktiserar utopin. Ungefär som Gandhis motståndsrörelse förkroppsligade och praktiserade motståndet genom icke-våld. Målet var ett samhälle som är fritt från förtryck och våld. Vägen dit var också fritt från förtryck och våld.
Motsatsen är kanske jesuiternas moraliska motto att ändamålet helgar medlen. Eller "killing for peace is like f****ing for virginity" (1). Alltså att alla medel är ok om målet är tillräckligt viktigt, heligt eller moraliskt god.
För mig som pedagog är den prefigurativa tanken viktig: jag tror att den dagliga praktiken (till exempel i undervisningen) är det som elever egentligen lär sig. "Skriv 500 gånger: du skall alltid tänka kritiskt" formar inte kritiskt tänkande elever, utan elever som lär sig underordning, disciplinering och rädsla för bestraffning. Sannolikt lär de sig också att de ska sträva efter en position där de kan underordna och förtrycka andra, eftersom underordning är helt enkelt det normala.
Man kan (och bör) förstås också tänka på motståndsrörelser och politiska grupper: de lever eller praktiserar sina mål. Strikt partidisciplin, underordning och kontroll slutar förmodligen just på samma sätt: med strikt disciplin, underordning och kontroll. (Det är bland annat därför jag blev förskräckt när vänsterpartiets Karin Rågsjö bekämpade FHMs kritiker med härskartekniker: ah, är det så partiet föreställer sig framtiden?)
Man kan läsa mer om prefigurativ politik på wikipedia, till att börja med.
—
Graeber, D. (2004). Fragments of an Anarchist Anthropology. Chicago: Prickly Paradigm Press
Raekstad, P. & Gradin, S. (2020). Prefigurative Politics: Building Tomorrow Today. Cambridge: Polity.
—
(1) jag ber om ursäkt för att jag här reproducerar en korkad föreställning om "oskuld". Men frasen var helt enkelt för illustrativ för att missa den.
Motsatsen är kanske jesuiternas moraliska motto att ändamålet helgar medlen. Eller "killing for peace is like f****ing for virginity" (1). Alltså att alla medel är ok om målet är tillräckligt viktigt, heligt eller moraliskt god.
För mig som pedagog är den prefigurativa tanken viktig: jag tror att den dagliga praktiken (till exempel i undervisningen) är det som elever egentligen lär sig. "Skriv 500 gånger: du skall alltid tänka kritiskt" formar inte kritiskt tänkande elever, utan elever som lär sig underordning, disciplinering och rädsla för bestraffning. Sannolikt lär de sig också att de ska sträva efter en position där de kan underordna och förtrycka andra, eftersom underordning är helt enkelt det normala.
Man kan (och bör) förstås också tänka på motståndsrörelser och politiska grupper: de lever eller praktiserar sina mål. Strikt partidisciplin, underordning och kontroll slutar förmodligen just på samma sätt: med strikt disciplin, underordning och kontroll. (Det är bland annat därför jag blev förskräckt när vänsterpartiets Karin Rågsjö bekämpade FHMs kritiker med härskartekniker: ah, är det så partiet föreställer sig framtiden?)
Man kan läsa mer om prefigurativ politik på wikipedia, till att börja med.
—
Graeber, D. (2004). Fragments of an Anarchist Anthropology. Chicago: Prickly Paradigm Press
Raekstad, P. & Gradin, S. (2020). Prefigurative Politics: Building Tomorrow Today. Cambridge: Polity.
—
(1) jag ber om ursäkt för att jag här reproducerar en korkad föreställning om "oskuld". Men frasen var helt enkelt för illustrativ för att missa den.