Astroturfing

Begrepp är ord som används för att beskriva ett speciellt urval av fenomen eller händelser. Men alla sätt att peka på vissa fenomen och att påstå att de hänger ihop är i grunden sociala överenskommelser. Ibland är det historiska vanemönster som förklarar varför vi anser att vissa saker hör ihop under ett begrepp, ibland är det ideologier eller andra föreställningar.

Och begreppen ändrar betydelser över tid, och ibland blir vissa begrepp meningslösa eller ointressanta, och nya begrepp dyker upp. Då och då antyder beteckningar hur människor en gång i tiden såg på begreppen: idag finns inget sinistert med att vara vänsterhänt, men en gång i tiden var "vänsterhänt" ett tydligt tecken på att man står i förbund med djävulen.

Begreppet "hora" hade en gång i tiden en helt annan betydelse än idag, och syftade på någon helt annan grupp (och en helt annan aktivitet). Om begreppet hora hade en statisk, oföränderlig betydelse skulle det idag omfatta en majoritet av befolkningen, inte bara i Sverige … (*)

Pedagogiskt sett tror jag att det är viktigt att i undervisningen klargöra att begrepp inte bär med sig en självklar, automatisk betydelse. Och inte att falla för frestelsen att klargöra vad begrepp "egentligen" betyder genom att titta i den etymologiska ordboken. Begreppet demokrati betyder inte - som flera läroböcker påstår - att folket skall härska. Tanken "Sverige är en demokrati, och det betyder att folket härskar i Sverige" år ologisk och irrationell på flera olika sätt.

Vad demokrati betyder kan man bara få reda på genom att analysera hur begreppet används - och då upptäcker man att Trump, Åkesson, Orban, Putin och forskare som Joseph Schumpeter, Martha Nussbaum eller tänkare som Rousseau, Locke och Hobbes menar helt olika saker med "demokrati".

Lärare skulle alltså kunna fråga "hur använder X detta begrepp?" och "vilken betydelse ges begreppet i sammanhang X?". Om man är historiskt lagd kan det vara värdefullt att undersöka hur begrepp har används genom tiderna …

Jag tror att det är oerhört viktigt att elever lär sig att politiska konflikter utkämpas med hjälp av begrepp. Om man pratar tillräckligt länge om "massinvandring" och "folksjäl" eller "svenskhet" börjar de leva ett eget liv och blir mer och mer självklara. Om om man tillräckligt ofta blandar ihop "islam" och "politisk islamism" kommer människor till sist förneka att det finns skillnader mellan fanatiker och deras offer, t ex de som flyr från trångsynta teokratiska regimer.

Att jag nyss kallade dem för "teokratiska" är förstås också en del av en politisk kamp: jag antyder genom begreppet teokratiskt att de som härskar "i guds namn" har något gemensamt (oavsett vilken gud de syftar på, och oavsett hur de definierar denna gud), medan åtminstone den kristna högern hävdar att deras sätt att härska är raka motsatsen till det politiska väldet i Islams namn.

Begrepp markerar alltså vad som hänger ihop och var gränser bör dras. Mellan kristna fanatiker och islamska fanatiker, eller mellan fanatiker och icke-fanatiker?

Makt över språket innebär att man kan kontrollera med vilka begrepp människor be-griper sin omgivning.

Och om man lyckas att få människor att tro att ett begrepp förklarar verkligheten så som den verkligen är - då har man lyckats att sätta stopp för kritiskt tänkande, reflektion och ifrågasättanden.

Alltså: begrepp ÄR inte verkligheten.
Begrepp är del av berättelser och påståenden om verkligheten.
De är del av speciella sätt att tolka verkligheten.


Teori är för övrigt försök att genom kombination av begrepp förklara hur saker och ting hänger ihop. Men teori har även en vardaglig betydelse: det som inte är praktiskt eller verkligt. Men jag tror att den vetenskapliga definitionen har vissa fördelar: den markerar att man skall *pröva* påståenden, att förklaringar inte är sanna därför att någon härskare står bakom, eller ens därför att en majoritet ansluter sig till dem. Men: de kan vara hjälpsamma om man har prövat dem, t ex genom att ställa två klassiska frågor:
- förklarar teorin alla förekommande fall, utan att utesluta några?
- förklarar teorin vad som händer, utan att föra in obevisbara antaganden ("guds hand" eller "nationens vilja")
- kan man härleda prognoser ur teorin, som stämmer överens med den verkliga utvecklingen? Kan t ex klimatforskare förutsäga hur klimatet fungerar om 20 år?
….

Nu till ett begrepp som avgränsar ett fenomen och som därigenom gör det synligt. (Om man ska kunna tala om något behöver det ett namn!).

Astroturfing

Astroturf® är ett märkesnamn för en speciell sorts konstgräs. Plastgräs, alltså.

Gräsrotsrörelse är ett begrepp som används (inte betyder) för rörelser som börjar genom att vanliga människor diskuterar något som berör dem, och kommer fram till att de vill ändra något. Nerifrån, alltså: som gräsets rötter som skjuter upp grässtrå och bildar en gräsmatta.

Astroturfing kombinerar båda tankar: begreppet används (inte betyder) för grupper som utger sig för att vara folkliga rörelser, där vanliga människor uttrycker ett gemensamt intresse - trots att de egentligen är styrda, betalda och iscensatta av mäktiga intressen. Inte nödvändigtvis ekonomiska intressen, det går lika bra med ideologiska eller religiösa intressen.

Ett klassiskt svenskt fall är föreningen Miljövänner för Kärnkraft, där förbryllande många talare och medlemmar är anställda av kärnkraftsföretag. Det är viktig för varje astroturfing att man till varje pris ska förneka att man betalas, stöds eller sponsras av mäktiga intresseorganisationer.

Ett annat exempel är Kommittén för mänskliga rättigheter och dess moderorganisation Citizens Commission on Human Rights. De är båda delar av Scientologi-sekten, och arbetar för att psykiatrisk behandling skall ersättas med sektens egen lära och metod.

Begreppet är relevant - anser jag - därför att en stor del av alla inlägg i sociala medier kommer från organisationer och organiserade intressen - från Koch Brothers till stater som Ryssland - säger sig komma från "oroliga medborgare". Begreppet kan alltså bidra till att skärpa kritiskt tänkande: ibland är "oroliga medborgare" underbetalda opinions-slavar som skapar opinioner mot betalning på uppdrag av mäktiga ideologiska, politiska och ekonomiska organisationer.

För ett aktuellt exempel se denna artikel i The Guardian om kristen politisk astroturfing mot dödshjälp.

——
(*) här finns en tanke-fälla för lärare: teleologi. Nej, det har inte med gudar att göra. Telos har med slutmål eller avsikt att göra, och är föreställningen att något utvecklas på ett speciellt sätt för att nå sitt inneboende mål. Aristoteles menade att ekollon utvecklas till ekar därför att det är deras inbyggda telos. Läroböcker hävdar att det svenska statsskicket utvecklades och förändrads för att nå sitt fulländade slutmål: så som det är idag. Det finns en frestelse att tänka att begrepp förändras för att nå sitt verkliga mål, och sin färdiga betydelse: det som gäller idag.

Om man tänker teleologiskt kan man alltså säga att de som en gång i tiden kallades sex utanför äktenskapet för hor gjorde fel, eller var helt enkelt okunniga. Och att vi idag vet vad ordet egentligen betyder.
Teleologiskt tänkande gör det svårt att ta ställning till vår egen tid - den är ju färdigutvecklad och historien är slut, som Fukuyama (1992) menade i The End of History and the Last Man.
——
Putnam, R. (2021) Den ensamma bowlaren. Stockholm: SNS

Mahbub et al (2019) Controlling astroturfing on the Internet: A survey on detection techniques and research challenges. International Journal of Web and Grid Services, Vol. 15 No. 2 2019