om kriget kommer
26/11/24 13:33
Om kriget eller krisen kommer eller att tolka om "solidaritet" till "allas individuella underordning för landets bästa"
Den första frågan är nog vaddå "om"? Klimatet håller på att kollapsa, barnfamiljer vräks, vi har en gigantisk [mass]arbetslöshet, köarna till hjälporganisationer växer, inflationen krymper reallönerna, och högerpopulistiska förklaringar vill få människor att tro att allt är muslimernas fel.
Bortsett från uppmaningen att vänta på en annan_kris finns två spännande tankar i MSBs broschyr
Broschyren fokuserar på råd till individer: så kan just du skydda dig när bomberna faller [(hitta närmaste skyddsrum)](https://www.allaskyddsrum.se), när elen bryts och allt det där. Inget nytt här, bortsett från den politiska aspekten: vad gör staten - finns någon beredskapspolitik? Finns förråd? Hur robust är infrastrukturen (vägar, kommunikation, el, vatten) i fall av kris? Ett hederligt svar vore: det finns inte mycket. Vi har delegerat det till marknaden: nånannanism. Någon annan får göra det.
Som Region Stockholm förklarade när de inte kunde skydda personal och äldre genom munskydd: det är ju inte vårt fel att just-in-time-leveranserna uteblev, det är leverantörens fel.
Krisberedskapen är alltså en individuell fråga, och det stämmer väl överens med mediers råd och perspektiv: så här skyddar du dig mot allt från **clamydia** (snabbtesta din partner innan!) via **inflationen** (handla storpack) och **Covid** (var försiktig!) till **klimatförändringar** (bygg inte villan nära stranden, pappskalle!)
För att felcitera [J.F. Kennedy](https://www.ushistory.org/documents/ask-not.htm): _Ask not what your country can do for you, ask what you can do for yourself._
Eller, för att citera [DNs presentation av broschyren](https://www.dn.se/direkt/2024-10-08/nya-upplagan-av-om-kriget-eller-krisen-kommer/): "Den utgår från att alla ska klara sig själva under en vecka."
###kollektivet
Den andra aspekten är kollektiv. Eller som [ministern för civilförsvar säger](https://www.dn.se/direkt/2024-10-08/nya-upplagan-av-om-kriget-eller-krisen-kommer/): "Om man tar på allvar det som står i den här broschyren då har man gjort en solidaritetshandling för sitt land".
Tänk att en minister från skattesänkarpartiet Moderaterna pratar om **solidaritet**. Men stopp, det är ett missförstånd: han pratar inte om att [hjälpa och stödja varandra](https://sv.wikipedia.org/wiki/Solidaritet), han pratar om göra något **för sitt land**.
Och då blir de plötsligen logiskt. Efter alla år i spår av arbetsgivarföreningens _satsa-på-dig-själv_-kampanjer och Leif Östlings (Svenskt Näringslivs VD) fråga "betala skatt? Vad fan får jag får det?" ... Nu har vi ju alla blivit goda, rationella individer som satsar på sig själva. Och nu ska vi vara _solidariska_ för Sverige.
Vi ska inte vara solidariska med varandra - vi ska vara solidariska med staten.
Martin Gelin ställer frågan i [The Guardian](https://www.theguardian.com/commentisfree/2024/nov/25/sweden-prepare-war-citizens-booklet-crisis): Kommer dagens medborgare stå upp för det gemensamma goda?
Sverige har enligt Gelin flera gånger svängt kollektivt, ungefär som kajor vid kvällsflygningen. Eller fiskstim. I början av förra århundratet var alla goda monarkister och lojala med _nationen_, _riket_, _fosterlandet_, _kungen_, _överheten_ och _Gud_.
Vi, ett enat folk under kungen och Gud.Trend-setter
Efter andra världskriget svängde svenskarna kollektivt in på ett slags _aldrig mer, från och med nu är vi alla goda demokrater_. Efter mycket motstånd och lite omtolkningar av begreppet _demokrati_ var till och med högern med på det.
På 1980-talet var vi alla för fred, bistånd, solidaritet med tredje världen.
1976 startade arbetsgivarna "satsa-på-dig-själv"-kampanjen. Och strax därefter svängde vi alla in på nyliberalism och blev goda individer: nyttomaximerande, konkurrerande, konsumerande. Fråga alltid om dina barn och din partner är lönsamma, eller om du kan hitta några som ger högre avkastning.
Gemensamma lösningar utmålades som förtryck, staten som frihetens fiende nr 1.
Och nu har vi varit goda individer i 40 år. Skatterna har sänkts (för rika), regleringar har tagits bort (för företag och rika), gemensamma resurser (som t ex kommuners hyreslägenheter, skolor, sjukvård, äldrevård) har privatiserats.
Leif Östling - visst, han skattefifflade och var onödigt övertydlig i sin ideologi (någon måste ju betala skatt, hur ska man annars finansiera rot- och rutavdrag?). Men nog har han blivit trendsettare och förkroppsligar medelklassens värdering: sköt dig själv och skit i andra.
Men nu ska vi vara solidariska _för landet_. Landet först. Nazister och högerpopulister talar om att underordna sig _nationen_ och _folket_. Det är samma nationalistiska och konservativa tanke: vi är till för nationen.
Men denna högerliberalism pratar vi inte om solidaritet med varandra. Inte om att hjälpas åt. Här pratar vi om att **sköta sig själv för nationen**. Individen är inget, nationen är allt. Individer ska inte agera tillsammans - de ska agera individuellt för nationen, genom att sköta sig själva.
För att citera [J.F. Kennedy](https://www.ushistory.org/documents/ask-not.htm) igen, korrekt denna gång: _Ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country._
Vi får se hur länge högerliberalismens dröm fungerar: att se till att 10 miljoner ego-liberaler (med drömmen att satsa på sig själva och slippa krav, skatter, regler och andra begränsningar) är - individuellt - solidariska _för sitt land_.
Tänk dig att dessa människor - individuellt - står likriktade och - individuellt - tittar framåt, kanske mot en gyllene kalv (sponsrat av Timbro) eller mot en Ledare som förkroppsligar "sitt land". Det är ungefär raka motsatsen till att titta på varandra, hjälpas åt och stödja varandre.
Vara solidariska _för sitt land_ eller följa [Joe Hills uppmaning](https://en.wikipedia.org/wiki/Don%27t_mourn,_organize!): organisera er!
---
PS: uttrycket "vara solidarisk för sitt land" är naturligtvis nonsens. Man kan vara solidarisk med varandra - det är så begreppet tolkas i regel. Någon läroplan (LGy 11?) var lite kreativ och försökte tolka om "solidaritet" till **välgörenhet** (solidarisk med fattiga), och även det var en del av kampen mot människors förmåga att samarbeta, stödja varandra, göra gemensam sak. Men Karl-Oskar Bohlin vet förstås vad han gör när han försöker omvandla ett _begrepp för ömsesidigt stöd_ till ett _begrepp för allas individuella underordning_.
Den första frågan är nog vaddå "om"? Klimatet håller på att kollapsa, barnfamiljer vräks, vi har en gigantisk [mass]arbetslöshet, köarna till hjälporganisationer växer, inflationen krymper reallönerna, och högerpopulistiska förklaringar vill få människor att tro att allt är muslimernas fel.
Bortsett från uppmaningen att vänta på en annan_kris finns två spännande tankar i MSBs broschyr
individen
Broschyren fokuserar på råd till individer: så kan just du skydda dig när bomberna faller [(hitta närmaste skyddsrum)](https://www.allaskyddsrum.se), när elen bryts och allt det där. Inget nytt här, bortsett från den politiska aspekten: vad gör staten - finns någon beredskapspolitik? Finns förråd? Hur robust är infrastrukturen (vägar, kommunikation, el, vatten) i fall av kris? Ett hederligt svar vore: det finns inte mycket. Vi har delegerat det till marknaden: nånannanism. Någon annan får göra det.
Som Region Stockholm förklarade när de inte kunde skydda personal och äldre genom munskydd: det är ju inte vårt fel att just-in-time-leveranserna uteblev, det är leverantörens fel.
Krisberedskapen är alltså en individuell fråga, och det stämmer väl överens med mediers råd och perspektiv: så här skyddar du dig mot allt från **clamydia** (snabbtesta din partner innan!) via **inflationen** (handla storpack) och **Covid** (var försiktig!) till **klimatförändringar** (bygg inte villan nära stranden, pappskalle!)
För att felcitera [J.F. Kennedy](https://www.ushistory.org/documents/ask-not.htm): _Ask not what your country can do for you, ask what you can do for yourself._
Eller, för att citera [DNs presentation av broschyren](https://www.dn.se/direkt/2024-10-08/nya-upplagan-av-om-kriget-eller-krisen-kommer/): "Den utgår från att alla ska klara sig själva under en vecka."
###kollektivet
Den andra aspekten är kollektiv. Eller som [ministern för civilförsvar säger](https://www.dn.se/direkt/2024-10-08/nya-upplagan-av-om-kriget-eller-krisen-kommer/): "Om man tar på allvar det som står i den här broschyren då har man gjort en solidaritetshandling för sitt land".
Tänk att en minister från skattesänkarpartiet Moderaterna pratar om **solidaritet**. Men stopp, det är ett missförstånd: han pratar inte om att [hjälpa och stödja varandra](https://sv.wikipedia.org/wiki/Solidaritet), han pratar om göra något **för sitt land**.
Och då blir de plötsligen logiskt. Efter alla år i spår av arbetsgivarföreningens _satsa-på-dig-själv_-kampanjer och Leif Östlings (Svenskt Näringslivs VD) fråga "betala skatt? Vad fan får jag får det?" ... Nu har vi ju alla blivit goda, rationella individer som satsar på sig själva. Och nu ska vi vara _solidariska_ för Sverige.
Vi ska inte vara solidariska med varandra - vi ska vara solidariska med staten.
Martin Gelin ställer frågan i [The Guardian](https://www.theguardian.com/commentisfree/2024/nov/25/sweden-prepare-war-citizens-booklet-crisis): Kommer dagens medborgare stå upp för det gemensamma goda?
Sverige har enligt Gelin flera gånger svängt kollektivt, ungefär som kajor vid kvällsflygningen. Eller fiskstim. I början av förra århundratet var alla goda monarkister och lojala med _nationen_, _riket_, _fosterlandet_, _kungen_, _överheten_ och _Gud_.
Vi, ett enat folk under kungen och Gud.Trend-setter
Efter andra världskriget svängde svenskarna kollektivt in på ett slags _aldrig mer, från och med nu är vi alla goda demokrater_. Efter mycket motstånd och lite omtolkningar av begreppet _demokrati_ var till och med högern med på det.
På 1980-talet var vi alla för fred, bistånd, solidaritet med tredje världen.
1976 startade arbetsgivarna "satsa-på-dig-själv"-kampanjen. Och strax därefter svängde vi alla in på nyliberalism och blev goda individer: nyttomaximerande, konkurrerande, konsumerande. Fråga alltid om dina barn och din partner är lönsamma, eller om du kan hitta några som ger högre avkastning.
Gemensamma lösningar utmålades som förtryck, staten som frihetens fiende nr 1.
Och nu har vi varit goda individer i 40 år. Skatterna har sänkts (för rika), regleringar har tagits bort (för företag och rika), gemensamma resurser (som t ex kommuners hyreslägenheter, skolor, sjukvård, äldrevård) har privatiserats.
Leif Östling - visst, han skattefifflade och var onödigt övertydlig i sin ideologi (någon måste ju betala skatt, hur ska man annars finansiera rot- och rutavdrag?). Men nog har han blivit trendsettare och förkroppsligar medelklassens värdering: sköt dig själv och skit i andra.
Men nu ska vi vara solidariska _för landet_. Landet först. Nazister och högerpopulister talar om att underordna sig _nationen_ och _folket_. Det är samma nationalistiska och konservativa tanke: vi är till för nationen.
Men denna högerliberalism pratar vi inte om solidaritet med varandra. Inte om att hjälpas åt. Här pratar vi om att **sköta sig själv för nationen**. Individen är inget, nationen är allt. Individer ska inte agera tillsammans - de ska agera individuellt för nationen, genom att sköta sig själva.
För att citera [J.F. Kennedy](https://www.ushistory.org/documents/ask-not.htm) igen, korrekt denna gång: _Ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country._
Vi får se hur länge högerliberalismens dröm fungerar: att se till att 10 miljoner ego-liberaler (med drömmen att satsa på sig själva och slippa krav, skatter, regler och andra begränsningar) är - individuellt - solidariska _för sitt land_.
Tänk dig att dessa människor - individuellt - står likriktade och - individuellt - tittar framåt, kanske mot en gyllene kalv (sponsrat av Timbro) eller mot en Ledare som förkroppsligar "sitt land". Det är ungefär raka motsatsen till att titta på varandra, hjälpas åt och stödja varandre.
Vara solidariska _för sitt land_ eller följa [Joe Hills uppmaning](https://en.wikipedia.org/wiki/Don%27t_mourn,_organize!): organisera er!
---
PS: uttrycket "vara solidarisk för sitt land" är naturligtvis nonsens. Man kan vara solidarisk med varandra - det är så begreppet tolkas i regel. Någon läroplan (LGy 11?) var lite kreativ och försökte tolka om "solidaritet" till **välgörenhet** (solidarisk med fattiga), och även det var en del av kampen mot människors förmåga att samarbeta, stödja varandra, göra gemensam sak. Men Karl-Oskar Bohlin vet förstås vad han gör när han försöker omvandla ett _begrepp för ömsesidigt stöd_ till ett _begrepp för allas individuella underordning_.